Guide: Att köpa en bärbar prestandadator

Det finns inget begrepp smalt nog för att beskriva alla underarter som ryms under paraplyet av bärbara datorer, varför det är viktigt att identifiera behoven och hitta vilket härad datorn finns i. För att hitta en perfekt dator är det aldrig fel att använda ett bollplank som exempelvis SweClockers forum. Därtill är det bra att kika på tester av flera specifika modeller, men om möjligt också klämma och känna på de faktiska enheterna.

Den fysiska utformningen, estetiken och känslan är nämligen lätta att förbise när specifikationsbladet hamnar i fokus. Just specifikationsbladet är dock en vettig startpunkt för att navigera rätt, där detaljer kring lagringsutrymme, skärm och storlek är enkla att beta av.

I nedanstående stycken följer förklaringar och mer utbroderade texter om vilka val som är riktigt enkla att göra, baserat på om du ska spela, klippa video, 3D-modellera eller något annat tungt. Förenklat kan informationen kokas ned till följande punkter:

• Hur viktig är portabiliteten och den tillgängliga skärmytan? 17 tum är bland det största som går att hitta, medan 14 tum är riktigt kompakt när det handlar om högpresterande innanmäte.

• Hur viktig är skärmen för ditt användningsområde? Är hög uppdateringsfrekvens, hög upplösning eller färgkorrekt panel något du behöver?

• Säkra upp så att primärminne och inbyggd lagring räcker till det du behöver. Gör några överslag!

Släpbar eller bärbar?

Bärbara datorer finns i många storlekar, men den bärbara aspekten kan i allra högsta grad vara en definitionsfråga. Ibland talas om kategorin "desktop replacement", som är kraftfull hårdvara i ett mindre portabelt chassi. Dessa system passar användare som främst använder datorn på ett och samma ställe, men som inte har plats eller behov av ett stationärt system. När det gäller skärmstorlek är runt 17, 16 eller 15 tum på diagonalen vanliga.

Tilläggas bör dock att en stor skärm inte nödvändigtvis är ekvivalent med en mycket otymplig dator, där Razer Blade 17 är ett exempel. Som namnet avslöjar handlar det om 17,3-tumsskärm, men med tjocklek om 19,9 mm och vikt om 2,5 kilogram faller produkten ändå tydligt under kategorin bärbar – men det är en egenskap exklusiv premiumdatorer. Mer allmänt är de smidiga bärbara datorerna med prestandakomponenter snäppet mindre, i 14- eller 15-tumsformat. Det mest portabla 13-tumsformatet är inte riktigt kompatibelt med kraftfull hårdvara.

17,3 tum ger en väsentligt större skärmyta ställt mot 14 tum, men med dagens teknik är det möjligt att klämma in i stort sett samma hårdvara i båda format. Större tangentbord, mer batteri och biffigare högtalare är några aspekter som istället kan uppgraderas med större datorer.

Hand i hand med portabilitet, prestanda och användarscenario går batteritid. Med en liten enhet och kraftfull hårdvara är det naturligt att batteritiden minskar och typisk batteritid specificeras av tillverkare och testas i praktiken av oberoende aktörer. Värt att ha i åtanke är att en del datorer inte presterar till sin fulla potential utan en nätadapter ansluten, och därtill är storlek och vikt på nätadaptern något att ta hänsyn till om det bärbara är mycket viktigt.

Innan du börjar leta efter en bärbar dator bör du alltså fråga dig själv hur och var den kommer att användas. Om datorn främst kommer att flyttas mellan skrivbord och soffbord kanske portabilitet inte spelar någon större roll, medan ett system som hänger med till och från jobb eller skola varje dag bör vara av mer lättflyttad art, på bekostnad av att samma prestandaklass är mer sällsynt.

Hur viktig är skärmen?

Bärbara kraftpaket har ofta en inriktning mot spelande, men hårdvaran fungerar självklart lika bra till tunga arbetsuppgifter. Något som däremot ofta finns hos speldatorerna är skärmar med hög uppdateringsfrekvens, från 120 till 360 Hz. En uppdateringsfrekvens norr om standardnivån 60 Hz bedöms av många som trevligt även vid vanlig skrivbordsanvändning, medan det i snabba FPS-spel kan ge en fördel.

Den andra änden av skärmspektrumet handlar om upplösning, paneltyp och färgkorrekthet, där den som inte sysslar med färgkritiskt arbete bör lägga störst vikt vid de förstnämnda aspekterna. 1080p, alltså 1 920 × 1 080 pixlar, är en vanlig upplösning och i skärmformat som hör den bärbara världen till är det sällan ett grynigt hinder. I bärbara datorer som inte har den vassaste hårdvaran kan det också möjliggöra högre uppdateringsfrekvenser.

1440p, ibland kallat QHD eller den fullständiga upplösningen 2 560 × 1 440 pixlar, är en mellannivå som kan kombineras som således kräver vassare hårdvara för att nå hög bildfrekvens. Pixeltäta 4K UHD eller 3 840 × 2 160 pixlar är tungdrivet i senaste snittets spel. Oavsett upplösning och uppdateringsfrekvens är dock paneltyp något att hålla ögonen på, där IPS-varianter erbjuder en balans mellan god färgåtergivning, bra betraktningsvinklar och responstid. För riktigt snabba skärmar kan TN-paneler vara det enda valet, medan OLED ibland finns tillgängligt i påkostade datorer.

Bildförhållandet 16:9 är det absolut vanligaste hos bärbara PC/Windows-datorer, men de högre varianterna 16:10 och 3:2 finns också att tillgå och kan vara att föredra för den som värdesätter vertikal bildyta. Vilken skärm som passar bäst är mycket av en smaksak, men datortillverkare ser för det mesta till att para en skärm med hårdvara som kan driva den. Om du primärt använder en extern skärm med din bärbara dator blir aspekten mindre viktig, men annars är det viktigt att det blir rätt – både storlek och typ.

Lagringsutrymme och primärminne

Prestandan hos processor och grafikkort är det som i slutändan avgör vad du kan driva med din nya dator, men att titta på mängden lagringsutrymme och primärminne är en lågt hängande frukt som kan filtrera bort en del alternativ. År 2022 bör den primära lagringen i en bärbar dator vara flashbaserad, det vill säga av SSD-typ.

En SSD gör datorn som helhet rappare, kapar laddtider i spel och kortar överföringshastigheter i andra sammanhang. Samtidigt försvinner mekaniskt klickande och ett ständigt sus, medan systemet också blir mindre känsligt för yttre våld – som i värsta fall kan påverka hårddiskar. För att rymma några spel eller större program är 512 GB en vettig lägstanivå, men också här får plånbok och behov avgöra. Mindre än 512 GB eller en dator med endast hårddisk är dock ofta dumsnålt. Det är aldrig fel att invänta reaperioder om budgeten är lite tajt.

Rekommenderat lagringsutrymme för några populära spel:

När det gäller primärminne är 8 GB lägstanivån för en dator som ska klara mer än bara grundläggande uppgifter, men 16 GB är att eftersträva om budgeten tillåter. 32 eller 64 GB kan krävas för mycket tunga projekt, men sådana minneskonfigurationer är reserverade riktiga värstingmodeller som vrider alla reglage till elva. Typen av primärminne är mindre viktig och är för det mesta helt beroende av plattformen, men DDR4 eller LPDDR4 är vanligast. DDR5 börjar dock att leta sig in med nyare processorer, vilket också kan bidra till lite extra prestanda.

Halvvägs till målet

Genom att tänka till kring storlek, portabilitet, skärmens storlek och karaktär, samt välja bort datorer som helt enkelt har för lite lagring och minne, har du en ganska bra grund att stå på. Detta ger även en hel del konkreta parametrar som kan användas för att filtrera sökresultaten hos enskilda återförsäljare eller olika prisjämförelsesajter.

I det här stadiet är ett bra nästa steg att vända sig till tidigare nämnda bollplank, men också att djupdyka i tester samt systemkrav för program och spel som du kommer att använda. Även den estetiska aspekten och byggkvalitet för datorn förtjänar en sväng till hjärnkontoret.